Packade upp utrustningen och givetvis upptäckte jag då att vidvinkeln låg kvar hemma på köksbordet efter rengöringen.
Jaha...det bidde ytterligare bilder gjorda med telet.
onsdag 6 oktober 2010
Jaha...
Tidigt en morgon när dimman låg som ett lock över landskapet tog jag mig en promenad ner till Frostbrunsdalen. Nere i ravinen gav den fuktiga luften i samband med att solen försökte tränga sig igenom diset ett märkligt sken i blåa och gula toner . Ett sånt där ljus som man blir glad av i hela kroppen och man vill fånga på alla villkors vis.
Packade upp utrustningen och givetvis upptäckte jag då att vidvinkeln låg kvar hemma på köksbordet efter rengöringen.
Jaha...det bidde ytterligare bilder gjorda med telet.
Packade upp utrustningen och givetvis upptäckte jag då att vidvinkeln låg kvar hemma på köksbordet efter rengöringen.
Jaha...det bidde ytterligare bilder gjorda med telet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Huvudsaken är att det sitter ett objektiv på så blir det bilder. Här visar du två riktigt tjusiga bilder tycker jag, härlig känsla i dom.
SvaraRaderaMorgan
Härliga höstfärger. Nedersta bilden har ett sagolikt ljus.
SvaraRaderaFantastiska nästan rörande vackert.
SvaraRaderaJag har själv haft en liknande bild i huvudet senaste tiden.
Men då vill jag också ha med min gamla mormor stående rakt upp och ner, med en stor knippe helium ballonger i handen.
Jag det brukar börja så för mig, bilder i huvudet. ( I väntan på att orken ska infinna sig)
Trevlig helg // Samuel