I bland blir man bara lycklig

Åkte ut i naturen för att hundarna behövde springa av sig lite och väl medveten om vårens alla nytillskott höll vi oss på en grusväg med stora kalhyggen runt om.

Nu är mina hundar inte intresserade av vilt överhuvudtaget samt väldresserade och kommer på inkallning oavsett störning men man kan ju av misstag råka gå på någon skogshöna som ligger på ägg och det vill vi inte!
Så det blev 6km grusväg fram till en vändplan och tillbaka. En skön promenad för oss alla tre

Nästan framme vid bilen igen fick jag syn på en gråbrun rygg som rörde sig i skogsbrynet 100 meter bort.

Sedan älgjakten i höstas då 19 av mina 21 älgar jag hade koll på försvann var lyckan stor när jag fick se att det var en älgko. En ko jag dessutom aldrig sett tidigare. Länge stod jag och såg på henne beta från slyn som växte i kanten.

Jag lyfte kameran för att dokumentera min upplevelse för mrT. Efter en stund hörde kon klickadet av kameran, tittade åt mitt håll och plötsligt dök det upp ett runt litet ljusbrunt huvud.

Åh käre väld så sött!! Max tre dagar gammal skulle jag tro.

Jag blev alldeles lycklig för nu visste jag att det fanns hopp om framtiden och mina älgar igen!!

Bilderna tyvärr hårt beskurna för mitt 300:a räckte inte riktigt till.